När jag började jobba i mars efter 11 månaders föräldraledighet kände jag att jag knappt träffade mina barn. Jobbade ganska långa dagar och hade många kvällsmöten så jag kände att jag inte ville offra 3-4 timmar per vecka till att träna på gymmet. Jag bestämde därför mig för att sluta gymma och förlita mig på vardagsmotionen. Det gick bra till en början, gick inte upp i vikt och kände mig allmänt nöjd. Men så började då kläderna sitta åt lite mer än förr, men vikten stod kvar på detsamma så jag oroade mig inte, men sen så började även vikten att öka och jag kände mig "tjock" igen. Då slog det mig "Mina muskler har ju inte fått jobba som förr" det är väl självklart att jag blir "större och slappare i kroppsformen" När jag ökat 5 kg kände jag att näe nu får det vara nog, jag tänker INTE bli lika stor igen. Nu tränar jag på gym före jobbet på onsdagsmornar kl 6.30, då sover ju ändå barnen och jag har inga problem att stiga upp och åka iväg. Har även gjort uppehåll med lördagsgodiset fram till jul, kände att jag fick lite för stort sug efter det även i veckorna, även om jag inte åt då så var det jobbigt att gå med suget. Har iaf gått ner 1 av de 5 kilona och känner även att kroppen blir lite spänstigare igen. Jag är fast bestämd att jag ska bekämpa dessa kilona och det utan att gå på soppkur igen.

Så alla ni därute som antingen nått ert mål eller som strävar emot ert mål, sluta aldrig träna, då går du troligen upp i vikt igen.

Kämpa på!

Kram